Startsida - Tyst Skog

Sveriges artrika skogar minskar i snabb takt och ersätts av planteringar. Utarmningen har skett i det tysta.
Ge skogen en röst!


Nu riskerar fler skyddsvärda skogar att avverkas. En ny skogsutredning innehåller förslag som kan få allvarliga konsekvenser för djur och natur. Det är upp till regeringen och januaripartierna att ta sitt ansvar för Sveriges skogar innan det är för sent.

Jag skriver under uppropet för skogen och kräver att politikerna tar beslut som respekterar naturens gränser!


underskrifter

Mål: 30 000

Jag har tagit del av att mina uppgifter hanteras enligt Dataskyddsförordningen.

Ett oväntat fel har uppstått, var god försök igen.

Tack för att du är med och ger skogen en röst! Tillsammans gör vi skillnad för djur och natur.

Ge en gåva till skogen

Swisha en gåva till vårt arbete för levande skogar. Ditt stöd behövs!

Sanningen om den svenska skogen


Bilden som målas upp av skogen i Sverige är ljus. Men faktum är att skogar fulla av liv tystnar allt mer och ersätts av planteringar.

Med löften om guld och gröna skogar vill allt fler åt skogens tillgångar. Den framställs som en förnybar resurs som aldrig kan ta slut – skogen sägs vara svaret på klimatutmaningen och ska ge oss allt från engångsprodukter och byggnader till naturupplevelser och evig tillgång på biobränslen. Den här ekvationen går inte ihop. Allt som sägs om de svenska skogarna stämmer inte och mycket lämnas osagt. Läget är akut, men få känner till hur illa det är. Det är dags att reda ut hur det verkligen ligger till.

Finns det verkligen mer skog än någonsin i Sverige?

Nej, det är tyvärr fel. Arealen trädbevuxen mark är i stort sett densamma i dag som för hundra år sedan. Dessutom är det stor skillnad på skog och virkesmängd. De senaste hundra åren har antalet träd ökat och i dag finns fler träd än på väldigt länge, men under samma period har skogens artrikedom minskat drastiskt.

Levande naturskogar har kalavverkats och ersatts av planteringar. På så sätt har det moderna skogsbruket resulterat i att skogarna blir allt yngre och tätare – med färre arter.

Men det planteras ju nya träd när skog avverkas. Gör inte det att skogsbruket är hållbart?

Så enkelt är det tyvärr inte, och det är skillnad på skog och skog. Men att det planteras minst två nya träd för varje avverkat träd är ingen garanti för att skogsbruket skulle vara hållbart.

Över 60 procent av Sveriges skogar har kalhuggits sedan 1950-talet. När skogen brukas på det sättet förändras skogslandskapet i grunden. En naturskog som aldrig kalavverkats innehåller ofta både levande och döda träd av flera olika arter i skiftande ålder och storlek. En enformig trädplantering saknar många av de livsmiljöer som hundratals arter är beroende av. Det kan inga plantor ändra på.

Är skogsbruket bra för klimatet?

Det korta svaret är att det beror helt på hur skogsbruket är utformat och vad råvaran används till. Dagens dominerande skogsbruk är inte bra för klimatet. Eftersom skogarna binder kol leder avverkning till mindre kol i skogarna och mer koldioxid i atmosfären. Om skogen ska göra verklig klimatnytta behöver den få stå kvar betydligt längre och lagra mer kol än den gör i dagens skogsbruk.

Dessutom bör träden i större utsträckning användas till långlivade produkter som fortsätter binda kol, som till exempel trähus. Men i dag används omkring 80 procent av det som avverkats till kortlivade produkter som sedan förbränns, vilket leder till stora utsläpp av den koldioxid som tidigare fångats in av träden.

Hur påverkar kalhyggen klimatet?

Kalhyggen är inte bara skadliga för den biologiska mångfalden – de har också en stor inverkan på klimatet. Trots det är kalavverkning den överlägset vanligaste skogsbruksmetoden i Sverige.

När skogen har kalavverkats läcker marken stora mängder växthusgaser. Många gånger tar det 15 - 20 år innan ett kalhygge slutar släppa ut koldioxid. I ett skogsbruk utan kalhyggen finns det alltid många träd kvar. De träd som står kvar fortsätter växa och binder in mer kol än innan. Samtidigt skyddar de markens förmåga att lagra kol. Därför är ett hyggesfritt skogsbruk en viktig åtgärd för klimatet.

Skogsbruket är väl inget problem för den biologiska mångfalden?

Jo. Dagens skogsbrukmetoder är faktiskt det enskilt största hotet mot livet i skogen. Drygt 2 000 skogslevande arter är upptagna på den nationella rödlistan – framtiden för dem är osäker. Avverkning, förlust av livsmiljöer och allt tätare skogar gör att djur och växter får svårt att klara sig.

Trots att Sverige inte klarar egna politiska mål eller internationella åtaganden om att bevara biologisk mångfald fortsätter naturskogar att avverkas och ersättas av planteringar. Faktum är att det är akut brist på gammal skog, grova träd och död ved, vilket är förödande för hundratals arter.

Det finns ju redan skyddad skog i Sverige, räcker inte det?

Nej. Artrika skogar försvinner i snabb takt i Sverige och läget för den biologiska mångfalden är akut. Så länge dessa värdefulla skogar inte får ett långsiktigt skydd riskerar de att avverkas. I dag är endast omkring sex procent av den produktiva skogen formellt skyddad.

Skyddade skogar är avgörande för både den biologiska mångfalden och våra möjligheter till ett rikt friluftsliv och naturupplevelser. Dessutom lagrar skyddad skog mer kol än brukad skog.

Ge en gåva till skogen

Swisha en gåva till vårt arbete för levande skogar. Ditt stöd behövs!